Sidan innehåller annonslänkar
IDO

Toalettsits Trevi SC IDO

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Jämför produkt Toalettsits Trevi SC IDO online innan du handlar. Det kan vara värt att undersöka och se vilka återförsäljare som möjligtvis har pressat priset och kanske erbjuder en rabatt på just din vara. Vi har samlat nödvändig information om produkten Toalettsits Trevi SC IDO i kategorin Toalettsits här hos oss.

Kategori: Toalettsits
Artikelnummer: 67140473
Visa fler

Från kunskapsbanken

Casco

Casco Adhesives, tidigare AB Casco, är en svensk tillverkare av limningssystem för träindustri. AB Casco grundades 1928 av norrmannen Lars Amundsen, en brorson till Roald Amundsen. Han hade några år arbetat med kasein i Argentina. Namnet Casco kommer från "Casein Company of America", som Amundsen köpte en tillverkningslicens av. Inspirationen till företagets logotyp kom från Magdeburgska halvkloten. Casco etablerade sig i liten skala på Katarina Bangata på Södermalm i Stockholm. Efter det att plywood- och flygindustri började efterfråga trälim i större omfattning, expanderade företaget och flyttade i början av 1930-talet tillverkningen till Westerdahls jästfabriks tidigare lokaler i ett industriområde i Sickla i Nacka kommun. På basis av goda vinster under andra världskriget investerade företaget i nya fabriksbyggnader i Sickla: en panncentral, en formalinfabrik och en konsthartsfabrik, ritade av Dag Ribbing. Det norska dotterbolaget AS Norcasco bildades 1935 och det danska dottersällskapet Kemi-Casco A/S bildades 1946. År 1961 uppfördes en kontors- och matsalsbyggnad, 1971 kompletterad av en större kontorsbyggnad. Senare under 1960-talet uppfördes en stor lagerbyggnad, vilken under 2010-talet använts som konsert- och evenemangsbyggnaden Nobelberget. Från 1963 flyttades tillverkningen i omgångar, bland annat till en tidigare plywoodfabrik i Kristinehamn. År 1964 köptes Casco av Fosfatbolaget, senare KemaNord, i Stockvik, som också tillverkade formalinbaserat lim till träskiveindustrin. Cascos moderbolag Kema Nobel, då omdöpt till Nobel Industrier, köptes 1994 av nederländska Akzo. Den schweiziska Sika AG förvärvade 2014 affärsenheten "Building Adhesives" från AkzoNobel.

Ido

Ido är en reformerad variant av det konstgjorda språket esperanto. Esperanto, som är tänkt som ett internationellt och neutralt hjälpspråk konstruerat för kommunikation mellan människor med olika modersmål, men som enligt idos anhängare anses innehålla en rad komplicerade språkelement som inte krävs för att göra sig fullt förstådd.

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.