Sidan innehåller annonslänkar
Caso

Caso Sv200 Black/steel 800 Watt Sous Vide - Svart

1159 kr 999 kr-14%
Kontrollera pris

Köp nu

Det har blivit mer och mer populärt med sous vide-tillagning. När du prövar själv förstår du lätt varför. Den skonsamma tillagningen gör maten alldeles extra saftig och smakrik. Du börjar enkelt med att krydda eller marinera som vanligt. Sedan vakuumförpackar du maten och tillagar den i ett vattenbad på låg temperatur. Det tar lite längre tid för maten att bli färdig, men i gengäld får du en fantastisk smakupplevelse. Dessutom behåller maten näringsämnena bättre med sous vide. Temperaturen kan ställas in till mellan 45 °C och 90 °C. Det finns tyvärr inte en inbyggd vakuumförpackare i den här modellen. För att kunna laga sous vide behöver du alltså en extern vakuumförpackare.


Jämför produkt Caso Sv200 Black/steel 800 Watt Sous Vide - Svart online innan du handlar. Vi har samlat nödvändig information om produkten Caso Sv200 Black/steel 800 Watt Sous Vide - Svart i kategorin Sous vide här hos oss.

Läs mer...
Kategori: Sous vide
Artikelnummer: CS1308
Visa fler
Du kanske också gillar:
Produkter från kända varumärken
Kyl  frys-kombi

Kyl frys-kombi från Electrolux

Se alla produkter
Strykjärn

Strykjärn från Morphy richards

Se alla produkter

Från kunskapsbanken

Arbetskläder

Arbetskläder är kläder som används under arbetstid. Syftet med arbetskläder kan vara att skydda arbetstagaren, tillförsäkra god hygien eller att identifiera arbetstagaren inför allmänheten. Då syftet endast är att identifiera arbetstagaren är beteckningen uniform lämpligare. Arbetskläder är ofta utformade för att vara praktiska i det yrke de används. De är ofta gjorda i ett kraftigare tyg som tål ett högre slitage än vanliga kläder. Även speciella skor och huvudbonader (till exempel snibb) ingår ofta. Personal som jobbar med livsmedel eller inom vård och omsorg brukar bära speciella arbetskläder av hygieniska skäl. På verkstäder och i hantverksyrken används ofta arbetskläder som skall skydda de anställda från skador. Exempel är skyddsoverall, skyddshandskar, snickarbyxor, förkläde och liknande. Arbetskläder kan också vara skyddskläder som till exempel varselplagg som gör att du syns bättre i utsatta arbetsmiljöer, som på flygplatser eller i trafiken. Det finns även skyddskläder i speciella material som skyddar mot till exempel elektricitet, kemikalier, gnistor och värme. Anställda på hotell och restauranger och vissa husligt anställda, bär ofta olika typer av uniformer som arbetskläder, till exempel serveringsdräkt eller blus och kjol eller skjorta med finare byxor för hembiträden eller barnflickor.

Strykjärn

Strykjärn är ett verktyg, som används för att göra textilier släta genom strykning efter tvätt. Den äldsta förekommande varianten är pressjärnet, en massiv sulformig järnklump med handtag som värmdes direkt i elden. Dessa brukades främst på avigan av kraftiga ylletyger för att pressa ut sömmarna, då de efterlämnade rejäla sotspår efter sig. Pressjärnet är känt sedan slutet av medeltiden.Eugène Viollet-le-Duc hävdade att européerna skulle fått strykjärnet från Asien, där man under sasaniderna bar dräkter med pressade veck, och att modet introducerats i Frankrike vid slutet av 1000-talet. De äldsta strykjärn han kände till härrörde dock från 1700-talet och ett strykjärn från 1500-talet, som han avbildat, härrör i själva verket från 1700-talet. I stället har det troligen handlat om andra redskap för att pressa eller släta ut textilier som brukats, som glättestenar och mangelbräden, eller liknande den senare förekommande linnepressen.Lodstrykjärnet introducerades i slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet. Strykjärnen hade under 1600-talet en rundad framända, som omkring 1700 blir spetsig. De äldsta lodstrykjärnen tillverkades genomgående av mässing, men på 1800-talet började gjutjärn bli vanligt.Därutöver brukades redan på 1600-talet koleldade strykjärn med en utstående sula och fot, oftast tillverkade i mässing, men efterhand allt oftare i gjutjärn. De äldre koleldade strykjärnen har en rad ventilationshål längs övre kanten, som på 1800-talets skräddarjärn ersattes av en skorsten.Med järnspisens introduktion vid mitten av 1800-talet började man i stället tillverka massiva strykjärn. En typ av strykjärn omtalas i Kina redan på 300-talet efter Kristus. Kinesernas strykjärn bestod av små kastruller av mässing eller koppar med glödande träkol som fördes fram över de plagg som skulle pressas. Textilier stryks enklast när de är lite fuktiga, dock inte våta, och dänkflaskor gjordes av glasflaskor, vars lock försågs med hål. Nuförtiden är dänkflaskor gjorda av plast. Nästa steg i utvecklingen var strykjärn som värmdes elektriskt, och i dagens läge förekommer endast ett fåtal strykjärn, det vill säga pressjärn, som inte är försedda med möjlighet att få ånga för de textilier som tål sådan hög temperatur. Om mängden ånga och värmen i sig ändå inte ger ett skrynkelfritt resultat, kan tyget i stället strykpressas, det vill säga ha en väl urvriden pressduk emellan, som stryks torr mot den textil som skall strykas. Det elektriska strykjärnet uppfanns 1882 i USA, men spridningen dröjde till 1920-talet. År 1924 uppfanns termostatstrykjärnet och 1926 ångstrykjärnet.